Kära dagbok!
Morgon igen. Brödet ligger färdigt på bordet.
Efter frukosten så gör vi oss i ordning för att fara till Cosne. Idag skall Frun klippas. Hon är lite nervös hur hon skall förklara det på franska. Hon vill ha håret klippt 3 cm och jag varnar henne att hon måste förklara tydligt så att de inte lämnar tre cm kvar istället!
På väg ut från byn stöter vi på postbilen. Han vinkar åt oss och ger oss ett kuvert med post hemifrån. Mest ointressanta brev, men måndagens lokalblad finns som bonus.
Först tar vi en promenad på deras kyrkogård, som råkar vara alldeles bredvid. De har några häftiga gravstenar och även en staty, som resta till minnet av de stupade i första världskriget. Några har även byggt små stenhus över gravarna. De flesta gravar är täckta av sten. De har inte egentligen plats för blommor, men nu har många ändå placerat ut krysantemer i olika färger. Det kan ju hända att det är för att allhelgona närmar sig. Då vi var och promenerade på gravgården i byn, så såg vi nästa inte till några blommor alls. Men det är klart. På sommaren är det alltför varmt för blommor.
Så promenerar Frun ängligt iväg och jag var in mot centrum för att besöka turistbyrån och kanske få något tips om musik igen. Men inget napp denna gång. Märkte dock att alla blommorna var utbytta i centrum. De verkar tro att blommorna skall hålla sig ännu ett tag här.
Så tar jag en tur längs Loire och tittar på några vackra hus. Tar en väg tillbaka och går för att se om Frun är färdig. Hon sitter ännu i klippstolen, men allt verkar vara under kontroll.
Sitter själv i bilen och kollar de senaste smånyheterna hemifrån.
Så är Frun klar och är nöjd med resultatet och vi far till Auchan. Först via vårt stamlokus. Det är lite som Dagobert och hans restaurang förr. Han hatade de det, men satt ändå där varje dag. Men vad gör man. Klippning och shoppande tar 2,5 timmar och vi är inte hemma före två. Vi blir hungriga.
Tänkte att vi skulle pröva med att dela pizza och efterrätt då jag får syn på en skylt om dagens menu, som består av kyckling + någon läcker efterrätt och dryck, som visar sig exempelvis vara ett glas vin. Maten får vi genast denna gång. Chokladkakan var synnerligen kraftig och god. En tredjedel botten och två tredjedelar fyllning, som det är brukligt här. Frun var väldigt nöjd med fruktparfaiten. Vinet var friskt. Priset var 7,90 och för det hade man väl fått vinet och efterrätten hemma. Vi börjar nästan sluta att avsky stället i alla fall.
Sedan att handla. Det tar som vanligt nästan 1,5 timme. Vi hade nu hittat en hylla med bag-in-the-box-viner. Trodde inte fransmännen hade börjat med det. Hittade en Corbieres från Languedoc. Kostade 7,95. Hemma kostar en flaska mer. Bagen var på 5 liter….
Ostvalet hamnade på St-Nectair, Brie de Meaux igen och en Svart Roquefort.
Väl hemma så beslöt jag att fara ut och cykla. Hade kollat på kartan att jag kunde komma över Loire på två olika ställen inom rimligt avstånd. Man vill ju inte bara cykla av och av över samma bro heller! Sade åt Frun att det tar ca 1:40 och så rullade jag iväg.
Först mot nordväst genom de små byarna Blenau och Thou. Sedan längs en rak men trafikerad väg mot Bonny-surLoire. Synd att fransmännen inte visar större hänsyn till cyklister, eller så får man inte cykla på förkörsberättigade vägar. Nåja, tar mig genom Bonny och ser så småningom en stor hängbro. Klockan 16.00 den 27 oktober 2006 cyklar jag för första gången i mitt liv över Loire. Ser så småningom Beaulieu-sur-Loire, som ligger vackert med kyrkan högst upp på en kulle. Försöker hitta någon väg som går söderut, men hittar ingen så det är bara att fortsätta västerut. Tar mig upp för en backe, nästa backe och till slut så har jag kyrkan rakt framför mig. Pust. Då ser jag er väg, som går mot Belleville-sur-Loire. Det har tagit 1:10. Tur att Frun är van med att mina tidsangivelser aldrig håller.
Men nu har jag en lång och fin nerförsbacke i alla fall. Cyklar genom det vackra Belleville, där jag brukar simma och hittar den välbekanta bron över Loire tillbaka. Tar en paus på bron för att dricka lite vatten, som jag förutseende tog med. Det har nu gått 1:40.
Vägen hem är rätt flack, men det går ändå allt långsammare. Till sist har jag den j-a uppförsbacken till Arken och så kommer jag invinglande 2:40 efter att jag piggt for iväg.
Efter en snabb dusch var kocken i farten igen.
Vi hade köpt två små bäcköringar, som nu skulle kokas lite i ett vittvin, lök och kryddor. De såg verkligen söta ut när man sedan tog bort skinnet och fick fram de små, små filerna och köttet på sidan. Men utsökt!
Förrätten var en enkel smördegsinbakad ankpate, som tog fem sekunder att laga dvs plocka bort plasten ifrån. Till öringen blev det trumpetstuvning, som vanligt och kokt broccoli. Sancerre passar till laxfiskar säger de här.
St-Nectairen var en av de bättre ostarna och den svarta Roqueforten var fullständigt sanslöst god. Den vanliga saknar ju lite mögel mot kanterna noterade jag senast, men inte denna. Och vilken arom! En av de bästa ostar jag någonsin ätit. Den måste bara hamstras!
Morgon igen. Brödet ligger färdigt på bordet.
Efter frukosten så gör vi oss i ordning för att fara till Cosne. Idag skall Frun klippas. Hon är lite nervös hur hon skall förklara det på franska. Hon vill ha håret klippt 3 cm och jag varnar henne att hon måste förklara tydligt så att de inte lämnar tre cm kvar istället!
På väg ut från byn stöter vi på postbilen. Han vinkar åt oss och ger oss ett kuvert med post hemifrån. Mest ointressanta brev, men måndagens lokalblad finns som bonus.
Först tar vi en promenad på deras kyrkogård, som råkar vara alldeles bredvid. De har några häftiga gravstenar och även en staty, som resta till minnet av de stupade i första världskriget. Några har även byggt små stenhus över gravarna. De flesta gravar är täckta av sten. De har inte egentligen plats för blommor, men nu har många ändå placerat ut krysantemer i olika färger. Det kan ju hända att det är för att allhelgona närmar sig. Då vi var och promenerade på gravgården i byn, så såg vi nästa inte till några blommor alls. Men det är klart. På sommaren är det alltför varmt för blommor.
Så promenerar Frun ängligt iväg och jag var in mot centrum för att besöka turistbyrån och kanske få något tips om musik igen. Men inget napp denna gång. Märkte dock att alla blommorna var utbytta i centrum. De verkar tro att blommorna skall hålla sig ännu ett tag här.
Så tar jag en tur längs Loire och tittar på några vackra hus. Tar en väg tillbaka och går för att se om Frun är färdig. Hon sitter ännu i klippstolen, men allt verkar vara under kontroll.
Sitter själv i bilen och kollar de senaste smånyheterna hemifrån.
Så är Frun klar och är nöjd med resultatet och vi far till Auchan. Först via vårt stamlokus. Det är lite som Dagobert och hans restaurang förr. Han hatade de det, men satt ändå där varje dag. Men vad gör man. Klippning och shoppande tar 2,5 timmar och vi är inte hemma före två. Vi blir hungriga.
Tänkte att vi skulle pröva med att dela pizza och efterrätt då jag får syn på en skylt om dagens menu, som består av kyckling + någon läcker efterrätt och dryck, som visar sig exempelvis vara ett glas vin. Maten får vi genast denna gång. Chokladkakan var synnerligen kraftig och god. En tredjedel botten och två tredjedelar fyllning, som det är brukligt här. Frun var väldigt nöjd med fruktparfaiten. Vinet var friskt. Priset var 7,90 och för det hade man väl fått vinet och efterrätten hemma. Vi börjar nästan sluta att avsky stället i alla fall.
Sedan att handla. Det tar som vanligt nästan 1,5 timme. Vi hade nu hittat en hylla med bag-in-the-box-viner. Trodde inte fransmännen hade börjat med det. Hittade en Corbieres från Languedoc. Kostade 7,95. Hemma kostar en flaska mer. Bagen var på 5 liter….
Ostvalet hamnade på St-Nectair, Brie de Meaux igen och en Svart Roquefort.
Väl hemma så beslöt jag att fara ut och cykla. Hade kollat på kartan att jag kunde komma över Loire på två olika ställen inom rimligt avstånd. Man vill ju inte bara cykla av och av över samma bro heller! Sade åt Frun att det tar ca 1:40 och så rullade jag iväg.
Först mot nordväst genom de små byarna Blenau och Thou. Sedan längs en rak men trafikerad väg mot Bonny-surLoire. Synd att fransmännen inte visar större hänsyn till cyklister, eller så får man inte cykla på förkörsberättigade vägar. Nåja, tar mig genom Bonny och ser så småningom en stor hängbro. Klockan 16.00 den 27 oktober 2006 cyklar jag för första gången i mitt liv över Loire. Ser så småningom Beaulieu-sur-Loire, som ligger vackert med kyrkan högst upp på en kulle. Försöker hitta någon väg som går söderut, men hittar ingen så det är bara att fortsätta västerut. Tar mig upp för en backe, nästa backe och till slut så har jag kyrkan rakt framför mig. Pust. Då ser jag er väg, som går mot Belleville-sur-Loire. Det har tagit 1:10. Tur att Frun är van med att mina tidsangivelser aldrig håller.
Men nu har jag en lång och fin nerförsbacke i alla fall. Cyklar genom det vackra Belleville, där jag brukar simma och hittar den välbekanta bron över Loire tillbaka. Tar en paus på bron för att dricka lite vatten, som jag förutseende tog med. Det har nu gått 1:40.
Vägen hem är rätt flack, men det går ändå allt långsammare. Till sist har jag den j-a uppförsbacken till Arken och så kommer jag invinglande 2:40 efter att jag piggt for iväg.
Efter en snabb dusch var kocken i farten igen.
Vi hade köpt två små bäcköringar, som nu skulle kokas lite i ett vittvin, lök och kryddor. De såg verkligen söta ut när man sedan tog bort skinnet och fick fram de små, små filerna och köttet på sidan. Men utsökt!
Förrätten var en enkel smördegsinbakad ankpate, som tog fem sekunder att laga dvs plocka bort plasten ifrån. Till öringen blev det trumpetstuvning, som vanligt och kokt broccoli. Sancerre passar till laxfiskar säger de här.
St-Nectairen var en av de bättre ostarna och den svarta Roqueforten var fullständigt sanslöst god. Den vanliga saknar ju lite mögel mot kanterna noterade jag senast, men inte denna. Och vilken arom! En av de bästa ostar jag någonsin ätit. Den måste bara hamstras!
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar