2.60 En alternativ resa

Kära dagbok!

PS Bilder kommer senare!

Rådslaget gav till resultat att vi drog ett tillfälligt streck över Noyers. Det blåser för mycket och Frun är rädd att hostan skall bli värre igen. Helt borta är den nämligen ännu inte.

Så vi går igenom våra andra ideer och funderar var vi kan vara inne i värmen. Valet blir rätt enkelt. Chateau de Gien från slutet av 1400-talet passar perfekt. Där finns även en kyrka och antagligen har de restauranger i stan. Vi har ju passerat slottet så många gånger att jag tappat räkningen, men jag bör väl ha sett det 5-6 gånger vid det här laget.

Vi tar i princip snabbaste vägen vilket då liksom i söndags blir mot Loire, genom Briare och sedan mot Gien. Briare är ju en fyra-blommors stad och denna gång räknar jag de stora hängande blomuppsättningarna, som de har längs gatan. De är cirka 50 cm i diameter och de visar sig vara 46 stycken. Sedan har de naturligtvis ett antal rondellen med blommor och gathörn, och fönsterbräden och… Så med beaktande att det tar en minut extra att köra igenom staden, så är det halt klart värt det.

Vi kommer in i Gien längs huvudgatan, som går längs Loires östra strand. GPSen är ställd på turistbyrån. Det kan alltid vara bra att få lite mer info. Slottsbroschyren hade jag ju lämnat hemma i brådskan. Jag får några mer allmänna broschyrer och så slottsbroschyren och då ser jag att den, som skulle vara öppen alla dagar är stängd på tisdagar! Nej! Jag frågar damen och hon bekräftar att den allstod är stängd på tisdagar. Men kyrkan är i alla fall öppen. Hon har ingen broschyr utan de finns i kyrkan. Det blir att gå ut till bilen och hålla nytt rådslag. Briare är ju öppet, men det lär nog blåsa rejält längs den 400 meter långa slussen, som vi vill se. Slottet i närheten som vi hade tänkt se på samma resa är även det stängt på tisdagar.

Men så hittar vi till slut ytterligare ett slott på andra sidan Loire, som verkar vara öppet. Jag går tillbaks till byrån och får en liten broschyr. Det ser ok ut. Så vi bestämmer att vi börjar med att far upp till kyrkan. Högst upp på kullen och ihopbyggd med slottet finns alltså en gammal eller ny kyrka hur man nu ser det. Gien blev väldigt svårt bombat 1940 enligt guideböckerna. Jag gissar att det då var tyskarna som var i farten. Amerikanarna hade inte börjat med sina precisionsbombningar då ännu. Så nästan hela staden och nästan hela kyrkan och stora delar av slottet jämnades med marken. Turistbyrån står nästan som ensam majestät som ett gammalt hur från 1600-talet kvar. Av kyrkan var det bara tornet som klarade sig.

Vi raskt in går in genom den gamla porten för att slippa den kraftiga blåsten och kommer in i en ny kyrka från 1950-talet helt byggd i rött tegel, som lär vara typiskt för trakten. Kyrkan verkar väldigt bred och ljus. Jag ser att den märkligt nog är byggd i romansk stil, vilket innebär väldigt strama linjer och mer vackra prydnader högst upp på pelarna. Valvbågarna syns väldigt tydligt eftersom man har valt att ha små ljuspunkter som lyser upp kyrkan högst upp. Kyrkan har få statyer och få tavlor, men är ändå vacker i sig. De har i många kyrkor en serie med tolv små tavlor över Jesu sista påsk. Jag har förstått att de använts i pedagogiskt syfte på den tiden då folk i gemen var analfabeter. Här har de då en modern abstrakt serie och jag undrar nog om ens påven själv skulle kunna förklara var som ”händer” på tavlorna. Så kan det gå med modern konst.

Kyrkan är helgad till St Jeanne d’Arc. Jag har ju sett henne i nästan alla kyrkor, men detta är första gången jag ser en kyrka, som är heldag åt en ett krigshelgon. Han med korset, har de ännu inte hunnit göra någon fristående staty av.

Under hela vår vistelse så spelas gammal orgelmusik ur högtalarna. Ett trevligt besök trots att kyrkan i princip är ny. Sedan kör vi ner mot strandgatan och parkerar bilen och går fram och tillbaka längs gågatan ett kvarter upp, mest för att söka lite lä. Det är mest olika slags butiker och så hittar vi till slut det vi söker: Ett charkuteri, som vi går in i och köper några pate-bitar och en Quiche Lorraine. Affären ser förtroendeingivande ut.

Sedan går vi tillbaka och söker oss mot strandgatan vid Loire för att välja restaurang. De är antingen rätt enkla brasserier eller finare restauranger där tvårättermenyerna kostar mot 20 euro. Det känns inte rätt idag när bi inte ens ser slottet så vi halkar in på ett enkelt ställe med meny på drygt 10, trodde vi. Även det var tvårätters så vi börjar titta på vad de annars har och får så småningom en varsin pizza framför oss. Generöst med ost och väldigt smaklig. Även de andra verkar falla för pizzan hör. Få tar dagens, men de flesta andra tar även efterrätter. Vi nöjer oss dock med ett varsitt glas enkel Bordeaux, för att inte sticka ut alltför mycket.

Vi sitter med utsikt över både floden och den gamla bron från tidigt 1500-tal. Efter lunchen blir dags att testa bron och köra över till andra sidan. Vi kör genom små byar för att fördriva tiden till slottet öppnar.

Så kommer vi fram till vårt ny-nya mål Chateau de Saint-Brisson-sur-Loire. Vi hinner bekanta oss med några kopior av medeltida katapulter i den torra vallgraven innan slottet öppnas. Vi köper vår biljett och noterar till vår glädje att damen talar engelska. Vi hade nämligen läst att det var ett slott med obligatorisk guidning. Till vår nästa glädje var att vi kunde få guidningen när vi vill dvs nu! Så vi börjar med att få en inblick i det medeltida köket och dess brunn, som är nästan 30 meter djup, men som ändå inte längre ger något vatten.

Den äldsta delen av slottet byggdes på 1200-slottet. Då var det ett försvarsslott och ingen bodde i det. När sedan ägarens slott brändes ner av protestanterna på 1500-talet så byggdes en del, där man kunde bo. Sedan revs halva slottet efter revolutionen, men de sega rackarna byggde upp ytterligare en del på 1800-talet i neoklassik stil. Så den halvcirkel, som nu återståt av slottet är alltså byggd på 1200-talet, på 1500-talet och på 1800-talet. Det har en ovanligt djup vallgrav. Det är dessutom är byggt vid en brant sluttning. Så när man ser ut över Loiredalen så ser man bara topparna av de höga granarna utanför fönstret, så det betyder det att taket kanske höjer sig åttio meter över markytan.

Vi får gå igenom alla de olika rummen, från matsal till sovrum. Alla är dessutom möblerade och Frun noterar att det denna gång är mycket välstädat. Det var sju olika familjer som ägde slottet. 1987 bodde det två systrar i slottet. Då den ena dog ville den andra inte bo kvar och lyckades med konststycket att få kommunen att ta över det. Nu har de naturligtvis svårt att få det att gå ihop trots en massa frivilliga som deltar. Till sist får vi även gå och titta på en konstutställning högts uppe på vinden och en i en mellanvåning. Tydligen är det ett sätt att få besökare till gamla slott, även om vi tycket att skär sig så att säga.

Men huvuddelen av rummen var i alla fall möblerade och inredda på traditionellt sätt. hemsidaEfter besöket var det bara att ta korta skogsvägen hem. Solen hade till och med börjat skina och vinden hade mojnat betydligt. Noyers och Chateau de Gien får vi ta en annan dag.Eglise de St Jeanne d’Arc ***, Restaurangen: ***, Chateau de Saint-Brisson-sur-Loire *** Gien: **