Kära dagbok!
Vår första dag i Bourgogne är till ända. Jag som skulle sova länge var ju som vanligt uppe i ottan. Det kändes att man sov i en främmande säng och de franska dubbelsängarna ÄR inte gjorda för nordbor. Frun hade det ok med längden, men jag fick ju sova i krok. Dessutom var den så smal att katten knappt fick plats mellan oss där han är van att sova.Så halv åtta gick jag upp för att ta en promenad runt ägorna. Jag tog mig cognacskupan och en bordduk för att gå ner. I vardagsrummet stötte jag på värden, som försökte smyga tillbaka min guidebok, som han tydligen hade lånat. Han förevisade några portsätt, som föreställde hans farföräldrar, som hade köpt gården på 1930-talet. Tydligen var det hans barndomshem. Och han som inte ens kunde sätta på gasspisen… Jag hade sett bilder av parken framför huset, men jag trodde att det bara var en liten remsa på baksidan, men det visade sig att det var där som större delen av parken låg. Huset ligger alltså helt enkelt mitt i en park med stora gamla träd. Det finns ekar, olika slags granar och tallar, kastanjer, plataner och flere obekanta lövträd. Parken bakom huset är som en halvö med åkrar åt alla håll och skogar i fjärran. Morgonen är dimmig så jag ser även en massa vackra spindelnät.Jag noterade genast att det fanns ett rikt fågelliv. Kikaren var inte frampackad ännu så tomtkryssande fick sättas på framtiden. En spännande liten rackare såg jag i alla fall. Senare när jag plockat fram fågelboken så kom jag fram till att det kunde ha varit en nötväcka. I alla fall var det en fågel, som jag aldrig sett tidigare.Så beslöt jag mig för att ta en promenad till bageriet. Någon cykel hade jag ju inte fått, men han hade visat var man kunde ta en genväg, som var en kilometer in till det närmsta samhället. Längs vägen var det 1,5 kilometer. Där fanns ett bageri och det var därför jag ville hyra en cykel. Det verkar långt att gå 3 kilometer eftermorgonbaguetten men å andra sidan känns det lite väl slappt att köra 3 kilometer efter brödet. Så jag gick upp till Frun för att höra om hon ville komma med. Hon hittade på ursäkter så jag knallade iväg ensam.Det var ju bara att följa stigen bort från huset. Först hamnade jag in i en ekallé och senare hade jag djup skog på båda sidor. Efter en kvart började jag undra om jag ändå gått åt fel håll, men började höra bilar så jag fortsatte. Jag gick förbi en begravningsplats och såg en kyrka bortom och gick vidare. Så kom jag till den väntade korsningen och såg en gumma med några baguetter under armen. Då är det ju bara att gå i motsatt riktning och snart ser jag boulangeriet och går in och köper min baguette. 74 cent vill de ha för det nästan meterlånga brödet. Jag bestämmer mig att ta vägen hem. Skorna är redan våta av promenaden genom skogen. Även om det är längre, så kanske det ät enklare att gå längs vägen.Det tar 55 minuter att hämta brödet. Att det skall vara så svårt att uppskatta vägars längd. Det tog mig 20 minuter att gå ”en kilometer”! Tur att Frun hittade på en ursäkt!
Efter frukosten med det färska brödet var det dags att bege sig till marknaden, som skulle vara i Cosne, som ligger en mil åt sydväst. Väl framme märker vi att det är en stor marknad i en liten stad. Marknadsstånden sträcker sig flera kvarter och parkeringsplatserna är minst sagt svåra att hitta. Det blev en plats i andra led så att säga efter att en fransman farit bort och visat att det tydligen gick att parkera där.Vi gick till markanden där de sålde grönsaker, grillade kycklingar, ägg, patéer, chalottenlök och plötsligt så hade vi vad vi behövde utan att ens ha sett en tiondel av vad de hade. Jag måste bara in i en butik för att köpa smör, grädde och mjölk åt katten.Sedan for vi och tittade lite på triathlontävlingen innan vi for hem. Då var det hög tid för söndagsmiddagen. Eftersom lördagen blev lite grå, så plockades ett vin fram från vår vinställning. Det blev en St-Nicolas-de-Bourgueil, ett mjukt fylligt rödvin. Efter middagen kände vi alla tre för att ta en rejäl tupplur. Katten hänger ju alltid med! Så småningom kravlade vi oss upp för att fortsätta packa upp från bilen. Då jag håller på att installera CD-spelaren inser jag att vi inte blir färdiga idag. Jag känner mig ännu trött efter gårdagen och i morgon skulle vi till Sens. Mitt förslag om att vi skjuter på våra resor en dag får ett gott mottagande, så vi börjar flytta våra saker till nästa sovrum. Där finns en dubbelsäng, som jag tänker ockupera på snedden och en bred säng som Frun tänker sträcka ut sig i. Utanför surrar mellan-hopporna. Vi får hoppas att vi sover bättre i natt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar