Kära dagbok!
Idag blev äntligen joggingturen av. Jag började längs utfarten från gården och tog sen rakt österut. Vi har ju faktiskt en x-korsning när vi kommer till stora vägen. Några hundra meter framåt sprang jag bland yra höns, kanske man kunde fara hit och köpa ägg. Sen bar det av mellan åkrar och skogsmarker och svängde sen högerut för att komma tillbaks. Vissa delar i s.k. typiska Puysaye-skogar dvs skogar där trädkronorna möts ovanför vägen. Hamnade sedan ner vid kyrkan innan jag kunde ta den trevliga backen hem. Den där ettans växel är bäst på cykeln. Nåja nästan en och en halv timme, men omväxlande. Den tar jag igen.
Föresten Tommy! Hur blev det med din träning, som vi gick igenom? Du skulle sända någon bild. Jag har inte fått någon. Passa på och sänd nu medan datorn ännu fungerar!
Sen var det dags att föröka tillreda fransk fisk. Vi eller snarare jag hade hittat nåt som hette merlan på Auchan i går. Frun är skeptisk till fransk fisk, men jag vill ju prova på allt. Jag tänkte att jag skulle koka den som de gör här, ja i vin alltså. När jag visade våra alternativ så föreslog Frun en mousserande. Då kanske hon skulle våga äta. Ja, vad kan man annat. Nå lök, gårdens kryddor, citron och ett och annat och sen att öppna den mousserande. Tur att den ändå inte var dyrare än 96 cent.
Till förrätt blev det paté från Sancerre, med svärmors sylt, och efter den ändå inte helt lyckade fisken blev det Auchanostar. Aj, ja. Om nån annan än jag försökt få reda på mer om en tredje osten så måste det nog ha varit Epoisse i alla fall. En av musketörernas favorit. Den där texten jag skrev om igår fanns på alla paket… Så går det när man inte kan franska. Hon hade tydligen glömt att skriva in namnet på Epoissens paket! Och till efterrätt en rhum-baba bakelse från Sancerre. Blev min nya favorit.
Vi har nu fått bekräftelse på att vi får biljetter till konserten. Såg att katedralen faktiskt även har klassats som historiskt monument av UNESCO.
Mina tofflor känns nu bättre. Läste kvittot från igår och vi undrade över Charentais. Pris som dyrt vin, men vi hade inte köpt några sådana. Till slut kom Frun på att det måste vara våra tofflor. Charentais är ju även namnet på viner från distriktet som ligger kring Cognac. Namnet efter den vackra floden som rinner genom staden. Så nu kallar jag dem Cognacs-tofflor och DET känns mycket bättre.
Vi har nu eldat i köksspisen några dagar. Trots att det är mot +20 på dagarna så blir ändå huset svalt eftersom de ju har enkla fönster här nere. Det blir ju inte kallt tycker de visst…
Men Fruns förkylning har blivit sämre så vi får ändra våra planer som omväxling. Speciellt nu när hon inte vill missa Mosse på söndag. Så just nu planerar vi att besöka Chateau Sully-sur-Loire 6 mil åt nordväst.
Det är ett sagoslott från 1300-talet med torn och tinnar och ligger vacker till vid floden.
Men, ja, den som lever får se.
Idag blev äntligen joggingturen av. Jag började längs utfarten från gården och tog sen rakt österut. Vi har ju faktiskt en x-korsning när vi kommer till stora vägen. Några hundra meter framåt sprang jag bland yra höns, kanske man kunde fara hit och köpa ägg. Sen bar det av mellan åkrar och skogsmarker och svängde sen högerut för att komma tillbaks. Vissa delar i s.k. typiska Puysaye-skogar dvs skogar där trädkronorna möts ovanför vägen. Hamnade sedan ner vid kyrkan innan jag kunde ta den trevliga backen hem. Den där ettans växel är bäst på cykeln. Nåja nästan en och en halv timme, men omväxlande. Den tar jag igen.
Föresten Tommy! Hur blev det med din träning, som vi gick igenom? Du skulle sända någon bild. Jag har inte fått någon. Passa på och sänd nu medan datorn ännu fungerar!
Sen var det dags att föröka tillreda fransk fisk. Vi eller snarare jag hade hittat nåt som hette merlan på Auchan i går. Frun är skeptisk till fransk fisk, men jag vill ju prova på allt. Jag tänkte att jag skulle koka den som de gör här, ja i vin alltså. När jag visade våra alternativ så föreslog Frun en mousserande. Då kanske hon skulle våga äta. Ja, vad kan man annat. Nå lök, gårdens kryddor, citron och ett och annat och sen att öppna den mousserande. Tur att den ändå inte var dyrare än 96 cent.
Till förrätt blev det paté från Sancerre, med svärmors sylt, och efter den ändå inte helt lyckade fisken blev det Auchanostar. Aj, ja. Om nån annan än jag försökt få reda på mer om en tredje osten så måste det nog ha varit Epoisse i alla fall. En av musketörernas favorit. Den där texten jag skrev om igår fanns på alla paket… Så går det när man inte kan franska. Hon hade tydligen glömt att skriva in namnet på Epoissens paket! Och till efterrätt en rhum-baba bakelse från Sancerre. Blev min nya favorit.
Vi har nu fått bekräftelse på att vi får biljetter till konserten. Såg att katedralen faktiskt även har klassats som historiskt monument av UNESCO.
Mina tofflor känns nu bättre. Läste kvittot från igår och vi undrade över Charentais. Pris som dyrt vin, men vi hade inte köpt några sådana. Till slut kom Frun på att det måste vara våra tofflor. Charentais är ju även namnet på viner från distriktet som ligger kring Cognac. Namnet efter den vackra floden som rinner genom staden. Så nu kallar jag dem Cognacs-tofflor och DET känns mycket bättre.
Vi har nu eldat i köksspisen några dagar. Trots att det är mot +20 på dagarna så blir ändå huset svalt eftersom de ju har enkla fönster här nere. Det blir ju inte kallt tycker de visst…
Men Fruns förkylning har blivit sämre så vi får ändra våra planer som omväxling. Speciellt nu när hon inte vill missa Mosse på söndag. Så just nu planerar vi att besöka Chateau Sully-sur-Loire 6 mil åt nordväst.
Det är ett sagoslott från 1300-talet med torn och tinnar och ligger vacker till vid floden.
Men, ja, den som lever får se.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar