Hälsningar från Chateau de Perpeytuse 2007-10-17
Hej!
Idag for vi iväg utan klara planer. Det finns nämligen ett problem i Frankrike, som hänger ihop med revolutionen. Förr indelades landet i de områdena som Bordeaux, Bourgogne, Languedoc osv som åtminstone vi vinvänner känner igen. I samband med revolutionen delades landet in i typ 99 departement. De skulle inte vara större än att en hästdroska kunde köra till centralorten på en dag. Nu har vi fler hästar och kan köra från departement till departement, men det förstår sig inte turistbyråerna på. Så om man far in i Carcassonne och frågar efter sevärdheter eller klassisk musik så vet de (kanske) vad som händer i Aude, men vad som händer utanför det är som att fråga vad som händer i Tyskland.
Alltså for vi söderut; för att se lite på berg och för att hitta en turistbyra med info om bergen längre söderut. GPSen hittade en på gränsen mellan Aude och Roussillon som skull ha info om båda. Vi körde längd Aude (floden) mellan höga berg och hittade den lilla orten 5 mil ner. Stängt! Så valde vi att ringa till byrån västerut, som var öppen och körde dit. Fick info och såg att närmsta sevärdhet var Chateau de Perpeytuse, ett av de mer kända slotten / fästningarna i trakten. På vägen kunde vi även se ett bergpass; en Gordes, där vi även passade på att inta en medhavd lunch, tillsammans med lite patisserier från info-byn. Sedan kunde vi köra längs bergkanten några kilometer med ett stup hundra meter ner till en liten bäck. Utsikten var hänförande.
Vykort av pique-nique-platsen. Jodå högst uppe syns några bilar. Kanske tur att vi inte riktigt kunde se över kanten var vi satt! (Klicka och se högst upp)
Så småningom började vi se några höga bergskammar och inbillade oss att vi såg slottet. Sökte oss vidare och kom fram till en by, där vi skulle upp, upp och upp till en parkeringsplats då började regnet! Vi inväntade lite bättre väder men gick sedan ändå för att köpa biljetter och kunde traska vidare längs en stig uppåt. Om den uthuggna trappan var gjord för att hjälpa turister eller för att försvåra eventuella inkräktare blev jag inte riktigt klok på. Klart var att det hade varit bättre utan det sipprande vattnet i alla fall.
* Klippan syns nog bättre än det kamouflerade slottet uppe på. I verkligheten kunde man ana sig till den extra siluetten
Kanske ändå bra för Frun att molnen och regnet gjorde att vi inte ens kunde se byn långt där nere när vi vandrade uppåt. Vi kom så småningom in genom en stenport och då märker vi att det finns ytterligare en högre stenmur längre fram. Inte var det lätt att inta denna borg. Den första byggdes under romartid. Den först dokumeterade av Aragonerna, som kapitulerade mot Toulouserna, som byggde den ännu större och som kapitulerade mot Frankrike under korståget mot Albigenserna. Då blev det kungligt slott och Ludde den helige byggde det ännu högre. Sen gifte sig Ludde XIV med en prinsessa av Aragonien och fick Roussillon på köpet och alla gränsslott blev obehövliga.
Av den orsaken har underhållet misskötts och alla trädelar och en hel del sten har försvunnit. Vi saknade framför allt takena i duggregnet.
Efter en liten promenad var vi tillbaka till bilen och kunde köra hemåt. GPSen visade 43 km fågelvägen men 1:15 i tid så jag insåg genast att det inte skulle gå att surra ratten och lägga sig i baksätet. De facto tog det 1:30 även om Frun flera gånger sade åt mig att jag inte behövde köra så förfärligt fort.
hälsningar S
http://www.chateau-peyrepertuse.com
Högre upp kom vi inte, och vad gjorde det då himlen ju kom ner till oss istället.
Hej!
Idag for vi iväg utan klara planer. Det finns nämligen ett problem i Frankrike, som hänger ihop med revolutionen. Förr indelades landet i de områdena som Bordeaux, Bourgogne, Languedoc osv som åtminstone vi vinvänner känner igen. I samband med revolutionen delades landet in i typ 99 departement. De skulle inte vara större än att en hästdroska kunde köra till centralorten på en dag. Nu har vi fler hästar och kan köra från departement till departement, men det förstår sig inte turistbyråerna på. Så om man far in i Carcassonne och frågar efter sevärdheter eller klassisk musik så vet de (kanske) vad som händer i Aude, men vad som händer utanför det är som att fråga vad som händer i Tyskland.
Alltså for vi söderut; för att se lite på berg och för att hitta en turistbyra med info om bergen längre söderut. GPSen hittade en på gränsen mellan Aude och Roussillon som skull ha info om båda. Vi körde längd Aude (floden) mellan höga berg och hittade den lilla orten 5 mil ner. Stängt! Så valde vi att ringa till byrån västerut, som var öppen och körde dit. Fick info och såg att närmsta sevärdhet var Chateau de Perpeytuse, ett av de mer kända slotten / fästningarna i trakten. På vägen kunde vi även se ett bergpass; en Gordes, där vi även passade på att inta en medhavd lunch, tillsammans med lite patisserier från info-byn. Sedan kunde vi köra längs bergkanten några kilometer med ett stup hundra meter ner till en liten bäck. Utsikten var hänförande.
Vykort av pique-nique-platsen. Jodå högst uppe syns några bilar. Kanske tur att vi inte riktigt kunde se över kanten var vi satt! (Klicka och se högst upp)
Så småningom började vi se några höga bergskammar och inbillade oss att vi såg slottet. Sökte oss vidare och kom fram till en by, där vi skulle upp, upp och upp till en parkeringsplats då började regnet! Vi inväntade lite bättre väder men gick sedan ändå för att köpa biljetter och kunde traska vidare längs en stig uppåt. Om den uthuggna trappan var gjord för att hjälpa turister eller för att försvåra eventuella inkräktare blev jag inte riktigt klok på. Klart var att det hade varit bättre utan det sipprande vattnet i alla fall.
* Klippan syns nog bättre än det kamouflerade slottet uppe på. I verkligheten kunde man ana sig till den extra siluetten
Kanske ändå bra för Frun att molnen och regnet gjorde att vi inte ens kunde se byn långt där nere när vi vandrade uppåt. Vi kom så småningom in genom en stenport och då märker vi att det finns ytterligare en högre stenmur längre fram. Inte var det lätt att inta denna borg. Den första byggdes under romartid. Den först dokumeterade av Aragonerna, som kapitulerade mot Toulouserna, som byggde den ännu större och som kapitulerade mot Frankrike under korståget mot Albigenserna. Då blev det kungligt slott och Ludde den helige byggde det ännu högre. Sen gifte sig Ludde XIV med en prinsessa av Aragonien och fick Roussillon på köpet och alla gränsslott blev obehövliga.
Av den orsaken har underhållet misskötts och alla trädelar och en hel del sten har försvunnit. Vi saknade framför allt takena i duggregnet.
Efter en liten promenad var vi tillbaka till bilen och kunde köra hemåt. GPSen visade 43 km fågelvägen men 1:15 i tid så jag insåg genast att det inte skulle gå att surra ratten och lägga sig i baksätet. De facto tog det 1:30 även om Frun flera gånger sade åt mig att jag inte behövde köra så förfärligt fort.
hälsningar S
http://www.chateau-peyrepertuse.com
Högre upp kom vi inte, och vad gjorde det då himlen ju kom ner till oss istället.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar