4.13 Chateau de Versailles & de Rambouillet

Halsningar fran Chateau de Ramboillet

Val inlasta pa den sista delen av Versaille gav vi oss ivag. Frun besokte ett cafe i staden Versaille sa att vi kunde spara 18 minuter pa det. Jag rusade forbi den langa kon for att inne i slottet ga till hoger for de guidade turerna, en erfarenhet som kan spara 1 timme sommartid.
Sen kom chocken. De hade ingen engelsk gudad tur till de privata sviterna idag mer. Hade haft en kl 900, tydligen for morgonpigga Versaillebor. Vi hade mojlighet att ga pa en kort engelsa visning 1430 med nagra av hojdpunkterna o tva rum som vi inte sag ifjol. Eller en fransk liknqnde tidigqre.

?

Sedan kunde vi kopa en billigare biljett med den vanliga visningen utan guide (samma vi gjorde ifjol) till priset a knappt 45 Eur for att vi skulle fa se tva nya rum!! Sura och irriterade borjade vi fundera pa alternativ.

Jag fragade efter den klassiska statyn med Ludvig XIV till hast; men den var visst pa reparation, kanske hasten hade brutit ett benAnvanda egna harddisken da guideboken var hemma och kom till att Chateau de Rambouillet var ett alternativ pa hemvag sa att saga. Ringde men fick bara tel-svarare sa jag uppsokte turistbyran i Versaille for att fa uppgifter om R. Det hade stangt 1140 - 1400 och sommqrtid da presidenten bor dar och vid satstbesok. Vi chansade pa att det var ledigt och jag sade att da far vi ju en paus i historien och far se ett nutida slott. Hur fel kan man ha...

I god tid kliver vi innanfor det hoga stangslet och ser en stor park med en stor bassang. Skyltar upplyser om att nat ar forbjudet. Om det ar badning eller fiske vet vi inte. Vi kommer sa in i en mycket valvardad park med rader av vackra blommor typ anglatrumpeter och bananplantor, valklippta buskar och trad och sma fontaner.
Vi borjar ana oss ett slott. Efter en halvkilometer kommer vi till slottet med en vacker tradgard pa ena sidan och fem kanaler i solfjaderform och sma oar emellan. Mycket sjofagel simmar och skranar.

Enligt officiell historia kopte Ludvig XVI slottet 1783. Blqnd qnnqt for att ha faruppfodning at Marie-Antoinette och senare anlades aven ett mejeri. Men historie ar langre. Den gamla fastningen harror fran 1300-tal och i tornet dog faktiskt Frans I 1547. Det var han som krigade med italienarna och sedan tog renassansen och da Vinci med Mona-Lisa till Frankrike. Han eftertraddes av sonen, som lat bygga en marmorsal i kallaren dar de brukade ata middagar under sommaren. Sedermera byggdes sjalva slottet av greven av Toulouse, som var Ludvigs XIV:s son med hans tidigare favoritalskarinna madame Montespan.
Det mest kannetecknande for slottet ar de otroliga ekpanelerna. Det sags att en panel (50 cm) tar ca 800 timmar och slottet har flera rum med paneler fran golv till tak 6-7 meter upp...
Vi kunde se rummen dar Sarkosy invantar och tar emot sina gaster; ater galamiddagar och for forhandlingar. Om han aven forevisar Napoleons badkar vet jag inte. Dar finns det i alla fall med originalmalningar pa vaggarna av hans (merovingenras) bin och Joséphins svqnqr. Det sags att ha badade staende medan han tvagades av betjanter och drakc sin varma choklad.
Rummet bredvid kallade for Nappes matsal, men jag kunde inte se nagot matbord. I guidehaftet kunde jag lasa att han intog sin middag staende vid sitt arbetsbord pa 8 minuter. Undra pa att han alltid holl handen pa magen pa tavlorna. Hans matvanor kan inte ha varit hallsosamma.
I foljande rum tillbringade han sista natten innan han for till St-Helena. Tydligen for han hit efter Malmaison. Enligt andra kallor tillbringade han annu nagra natter pa en o soder om Ile de Ree;
Efter en gedigen rundtur med en ivrigt fransktalande guide, som storde lasningen av guidehaftet; sa fick vi komma ut i den friska luften igen. Han overvakade aven fotograferingsforbudet lite onodigt bra...
Frun tyckte att detta mycket val kunde vara ett slott dar man kunde bo. Sjalv gillade jag aven fagellivet och manne inte man kunde fa farsk fisk i dammarna, sa varfor inte. Kanske presidenten en dag ledsnar pa att leva i skuggan av Frans I, Napoleon, Marie-Antoinette och Ludvig XIV:s sk bastard?

halsningar
s


En lampa, som Nappe fick av staden Paris. Hm, jo det var sa att guindes telefon ringde och han var tvungen att gå till rummet intill...