Kära dagbok!
Inget nytt på västfronten. Cykeln står och bilen hämtade några croissanter. Vi är inte nöjda och byter leverantör.
Sedan blev det mest en vilodag mellan utflykter. Nåja en liten joggingtur på 1:44 hann jag med. Den numera vanliga backiga banan med fin utsikt. Kunde ännu springa med kortbyxor och t-skjorta, men nog kändes det ju bättre förra fredags då jag var och cyklade i +22.
På kvällen fick bararna simma i Sauvignon Blanc 2006 medan vi fick släcka törsten med Puilly-Fume. Med paté, ost och bakelse som vanligt.
---
Tog bilen till St-Amand för att köpa godare croissanter. Först måste jag skrapa vindrutorna. Det är kallt här nu på nätterna. Det är verkligen stor skillnad. På hemvägen köpte jag två dussin underbara ägg igen.
Efter frukosten bar det av till en liten gårdsmarknad. Bara av nyfikenhet för att se hur de kan se ut så valde vi att fara. Den lilla orten St-Martin ligger en halvmil bortom Cosne eller Auchan. Först lägger jag ankan i bagageutrymmet så att den får tina upp till söndagsmiddagen.
När jag satt ute i bilen för att planera väg som vanligt så ser jag att den ligger bara ett stenkast från vår vin- och druvleverantör. Han hade ett mycket fint vin, så vi bestämmer oss för att börja med att far dit. Tur att jag programmerade in adressen, så nu är det bara att tuta och köra. Det blir lite nya vägar innan vi så småningom kommer in på gårdsplanen och ser att dörren till vinkällaren står öppen. Han har några spekulanter på besök och jag hinner se en liten skylt som förkunnar att han vunnit en guldmedalj vid en vinmässa i Nimes, i Languedoc, sedan senast. Självklart är det hans vita vin som fått priset.
Vår vän undrar om vi vill smaka av det röda, som de provar, men jag frågar efter årets. Då han inte har det, så beställer jag enbart tre flaskor av det vita. Han frågar lite hur mitt vin är på gång och vi utbyter goda erfarenheter. Medaljen han vunnit var alltså förstapris och inte enbart en klassificering, vilket kunde ha varit alternativet. Strongt gjort och vi är även nöjda med att vi känner skillnad på bra och dåliga viner.
Så kör vi vidare det korta stycket till marknaden. Vi kommer till Donzy och jag noterar att vi kört i helt fel riktning ca 5 kilometer. Vi borde ha haft 1 km till marknaden. Vi svänger och kör mot Cosne och hittar så småningom den lilla byn. Vi passerar även Puilly-Fume vingårdar och jag noterar att vår vän bor tre kilometer från Puilly-Fume, men hans AOC är Coteaux de Giennois. Inte undra på att det har så mycket Puilly-Fume-karaktär.
Marknaden är skyltad, men vi kommer nog långt utanför byn innan vi kommer fram. Vilken by den egentligen är i kommer jag aldrig underfund med. Det finns ett tretiotal bilar på parkeringen. Från många olika departement och även en tyskregistrerad. Vi hör någon tala från en högtalare. Vi går mot det första tältet, med olika keramikföremål. Vi går vidare och ser både godis, bröd, rapsoljetillverkning, choklad, linser och korvar och dylikt. Köttet verkar tyvärr vara slut.
De har vinavsmakning. Deras viner är billigare, men betydligt sämre än de vi redan köpt. Vi hittar i alla fall lite gröna linser, schalottenlök och vitlök. Frun köper lite choklad av en man från Charité-sur-Loire, medan jag väljer ut en av deras halmostar och lite crame fraise.
Sedan tar vi kortaste vägen till Auchan. Kommer naturligtvis en kvart över tolv, dvs när matkön är som längst. Dagens börjar nu gå av gammal vana, vilket blir grisstek med traditionella överkokta grönsaker och en god äppelpaj. Ja, Frun tar som vanligt fromagen och är nöjd med den i alla fall. Det enkla vinet är det inte heller fel på, och man börjar nästan vänja sig med stöket i lokalen.
Sedan frestar den svarta roqueforten frestar igen, liksom en raclette, om jag nu minns rätt. En edamlikande, men mjuk och mycket mustig ost. Vi köper lite fiskfileer, som ingen efteråt ens minns vad den hette. Kalvfilen är slut, men de har kotletter i alla fall.
Väl hemma blir det så småningom dags att förbereda kvällsmålet. En liten ankpate med några sparrisar och hemlagad majonnäs med ett glas chablis får inleda kvällen.
Sedan kalvkotletter, brysselkål och champinjonstuvning. Våra nya ostar och en varsin liten bakelse. Från hyllan tog vi en Lalande-de-Pomerol. En av våra nya favoriter.
---
Kära dagbok!
Igår for jag efter en pain in till byn. De kan de baka helt normalt.
En ny vilodag. Tog en liten tur med bilen så att Frun kunde se vilka vägar och vilka utsikter jag har när jag är ute och springer. Betande nötkreatur av olika slag såg vi åtminstone på fem platser. Får och getter ser vi även längs vägen. Få bilar.
Ankan får vara ute och åka en sista gång, tänkte vi. Men när jag på eftermiddagen skulle dra fjädrarna av den, så märker jag att den fortfarande är helt stel. Tydligen inte tillräckligt varmt ännu!
Så det fick bli en kalvgryta från frysen istället, omgiven av pate, ost, bakelser och haricots verts, champinjonstuvning och tagliateller. Tur att champinjoner passar till allt. Vårt förråd är fortfarande rätt stort…
Fruns lillasyster ringde och de hade mycket att tala om. Vädret lät inte så lockande…
---
Kära dagbok!
Idag är det för tredje natten i rad frost. Men så snart solen börjar lysa blir det varmt igen. Efter frukosten så fick vi sätta oss på skolbänken. Denna vecka har ju skolorna öppnat igen och då är det inte så mycket folk på slotten hade vi tänkt. Så imorgon gäller det att besöka Chateau de Versailles. Via betalda motorvägar har vi 1:50 körtid plus diverse trafikstockning kring Paris. Men eftersom vi kör endast fem minuter utanför motorvägen i slutet, så kan det väl inte ta så lång tid??…
Så idag har vi kollat in både guideböcker och deras fina hemsida www.chateauversailles.fr
Det finns en engelsk version med bilder från slottets och trädgårdens olika delar och ett porträttgalleri. Vi drömmer inte ens om att se hela slottet. Vi vet inte exakt hur stort det är, men hittade en uppgift om ett krigsmuseum i någon flygel. Det var på 18.000 m2. Det omnämns inte ens i vår guidebok, som beskriver slottet på fyra sidor…
Som avkoppling var jag ute på promenad med min Hustru i solskenet.
Sedan tog jag även den traditionella joggingturen. Idag på 1:36, hela åtta minuter snabbare än i senaste vecka. Ännu gick det att ta kortbyxor och t-skjorta, men man ska nog inte pausa alltför mycket.
Efter fisken utan namn, brysselkål och den traditionella champinjonstuvningen fick vi återgå till våra studier, så att vi kan lära oss att skilja på Ludvigarna XIV, XV och XVI och Marie-Antoinette från Marie-Therese. Men mest kommer vi nog att studera inredningen. Och hinna med någon expresslunch däremellan.
Inget nytt på västfronten. Cykeln står och bilen hämtade några croissanter. Vi är inte nöjda och byter leverantör.
Sedan blev det mest en vilodag mellan utflykter. Nåja en liten joggingtur på 1:44 hann jag med. Den numera vanliga backiga banan med fin utsikt. Kunde ännu springa med kortbyxor och t-skjorta, men nog kändes det ju bättre förra fredags då jag var och cyklade i +22.
På kvällen fick bararna simma i Sauvignon Blanc 2006 medan vi fick släcka törsten med Puilly-Fume. Med paté, ost och bakelse som vanligt.
---
Tog bilen till St-Amand för att köpa godare croissanter. Först måste jag skrapa vindrutorna. Det är kallt här nu på nätterna. Det är verkligen stor skillnad. På hemvägen köpte jag två dussin underbara ägg igen.
Efter frukosten bar det av till en liten gårdsmarknad. Bara av nyfikenhet för att se hur de kan se ut så valde vi att fara. Den lilla orten St-Martin ligger en halvmil bortom Cosne eller Auchan. Först lägger jag ankan i bagageutrymmet så att den får tina upp till söndagsmiddagen.
När jag satt ute i bilen för att planera väg som vanligt så ser jag att den ligger bara ett stenkast från vår vin- och druvleverantör. Han hade ett mycket fint vin, så vi bestämmer oss för att börja med att far dit. Tur att jag programmerade in adressen, så nu är det bara att tuta och köra. Det blir lite nya vägar innan vi så småningom kommer in på gårdsplanen och ser att dörren till vinkällaren står öppen. Han har några spekulanter på besök och jag hinner se en liten skylt som förkunnar att han vunnit en guldmedalj vid en vinmässa i Nimes, i Languedoc, sedan senast. Självklart är det hans vita vin som fått priset.
Vår vän undrar om vi vill smaka av det röda, som de provar, men jag frågar efter årets. Då han inte har det, så beställer jag enbart tre flaskor av det vita. Han frågar lite hur mitt vin är på gång och vi utbyter goda erfarenheter. Medaljen han vunnit var alltså förstapris och inte enbart en klassificering, vilket kunde ha varit alternativet. Strongt gjort och vi är även nöjda med att vi känner skillnad på bra och dåliga viner.
Så kör vi vidare det korta stycket till marknaden. Vi kommer till Donzy och jag noterar att vi kört i helt fel riktning ca 5 kilometer. Vi borde ha haft 1 km till marknaden. Vi svänger och kör mot Cosne och hittar så småningom den lilla byn. Vi passerar även Puilly-Fume vingårdar och jag noterar att vår vän bor tre kilometer från Puilly-Fume, men hans AOC är Coteaux de Giennois. Inte undra på att det har så mycket Puilly-Fume-karaktär.
Marknaden är skyltad, men vi kommer nog långt utanför byn innan vi kommer fram. Vilken by den egentligen är i kommer jag aldrig underfund med. Det finns ett tretiotal bilar på parkeringen. Från många olika departement och även en tyskregistrerad. Vi hör någon tala från en högtalare. Vi går mot det första tältet, med olika keramikföremål. Vi går vidare och ser både godis, bröd, rapsoljetillverkning, choklad, linser och korvar och dylikt. Köttet verkar tyvärr vara slut.
De har vinavsmakning. Deras viner är billigare, men betydligt sämre än de vi redan köpt. Vi hittar i alla fall lite gröna linser, schalottenlök och vitlök. Frun köper lite choklad av en man från Charité-sur-Loire, medan jag väljer ut en av deras halmostar och lite crame fraise.
Sedan tar vi kortaste vägen till Auchan. Kommer naturligtvis en kvart över tolv, dvs när matkön är som längst. Dagens börjar nu gå av gammal vana, vilket blir grisstek med traditionella överkokta grönsaker och en god äppelpaj. Ja, Frun tar som vanligt fromagen och är nöjd med den i alla fall. Det enkla vinet är det inte heller fel på, och man börjar nästan vänja sig med stöket i lokalen.
Sedan frestar den svarta roqueforten frestar igen, liksom en raclette, om jag nu minns rätt. En edamlikande, men mjuk och mycket mustig ost. Vi köper lite fiskfileer, som ingen efteråt ens minns vad den hette. Kalvfilen är slut, men de har kotletter i alla fall.
Väl hemma blir det så småningom dags att förbereda kvällsmålet. En liten ankpate med några sparrisar och hemlagad majonnäs med ett glas chablis får inleda kvällen.
Sedan kalvkotletter, brysselkål och champinjonstuvning. Våra nya ostar och en varsin liten bakelse. Från hyllan tog vi en Lalande-de-Pomerol. En av våra nya favoriter.
---
Kära dagbok!
Igår for jag efter en pain in till byn. De kan de baka helt normalt.
En ny vilodag. Tog en liten tur med bilen så att Frun kunde se vilka vägar och vilka utsikter jag har när jag är ute och springer. Betande nötkreatur av olika slag såg vi åtminstone på fem platser. Får och getter ser vi även längs vägen. Få bilar.
Ankan får vara ute och åka en sista gång, tänkte vi. Men när jag på eftermiddagen skulle dra fjädrarna av den, så märker jag att den fortfarande är helt stel. Tydligen inte tillräckligt varmt ännu!
Så det fick bli en kalvgryta från frysen istället, omgiven av pate, ost, bakelser och haricots verts, champinjonstuvning och tagliateller. Tur att champinjoner passar till allt. Vårt förråd är fortfarande rätt stort…
Fruns lillasyster ringde och de hade mycket att tala om. Vädret lät inte så lockande…
---
Kära dagbok!
Idag är det för tredje natten i rad frost. Men så snart solen börjar lysa blir det varmt igen. Efter frukosten så fick vi sätta oss på skolbänken. Denna vecka har ju skolorna öppnat igen och då är det inte så mycket folk på slotten hade vi tänkt. Så imorgon gäller det att besöka Chateau de Versailles. Via betalda motorvägar har vi 1:50 körtid plus diverse trafikstockning kring Paris. Men eftersom vi kör endast fem minuter utanför motorvägen i slutet, så kan det väl inte ta så lång tid??…
Så idag har vi kollat in både guideböcker och deras fina hemsida www.chateauversailles.fr
Det finns en engelsk version med bilder från slottets och trädgårdens olika delar och ett porträttgalleri. Vi drömmer inte ens om att se hela slottet. Vi vet inte exakt hur stort det är, men hittade en uppgift om ett krigsmuseum i någon flygel. Det var på 18.000 m2. Det omnämns inte ens i vår guidebok, som beskriver slottet på fyra sidor…
Som avkoppling var jag ute på promenad med min Hustru i solskenet.
Sedan tog jag även den traditionella joggingturen. Idag på 1:36, hela åtta minuter snabbare än i senaste vecka. Ännu gick det att ta kortbyxor och t-skjorta, men man ska nog inte pausa alltför mycket.
Efter fisken utan namn, brysselkål och den traditionella champinjonstuvningen fick vi återgå till våra studier, så att vi kan lära oss att skilja på Ludvigarna XIV, XV och XVI och Marie-Antoinette från Marie-Therese. Men mest kommer vi nog att studera inredningen. Och hinna med någon expresslunch däremellan.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar