Kära dagbok!
Idag firar vi Vapenstilleståndsdagen till minnet av första världskriget. Man har alltså inte flyttat datum, kanske på grund av att så många fler dog i det kriget.
Denna dag är alltså det mesta stängt, åtminstone på eftermiddagen. Det flaggas på offentliga byggnader och på minnesmärken. Man går i ceremonier och håller känslosamma tal. Och man lägger ner kransar. Och så håller man fågeljakt på slottet. Vi var på en rätt så värdelös svampjakt, i en annan skog!
Igår var vi till Poitiers 6 mil åt SV. Inte så känd i Norden, men tre viktiga historiska slag har utkämpats i närheten. Bland annat Besegrade Karl Martell (hammaren) morerna 732 i det nordligaste slaget de varit med om. Det blev vändpunkten och de drog sig ner till Iberiska halvön för att vara där ytterligare 700 år. Av någon anledning har han fått ge namn åt många Cognacar.
Poitiers är en lite större stad dvs med ca 85.000 innevånare. Det betyder som vanligt problem med parkeringen. Det finns få platser och de flesta är lite i mindre klassen om man säger. Hittade dock rätt snabbt en plats. Såg lite liten ut, så jag stannade och gick ut. Det skulle nog gå tyckte jag, men bedömde att det skulle vara bättre att Frun gick ut och hjälpte till lite. Efter lite ricklande och racklande så var jag inne i parkeringsfickan. Kunde inte låta bli att mäta avståndet efteråt. Jag hade 10 cm till godo bakåt och 17 cm framåt. Och det lär inte ha tagit i. Tyvärr stod bilarna kvar när vi skulle fara, så det blev lite ricklande igen...
Vi gick först till Palais de Justice. Ett gammalt palats från 1100-talet, som ägts av bland annat Richard Lejonhjärta. Det lär ha varit i det palatset, som Jeanne d’Arc blev dömd att utlämnas åt engelsmännen. Salen var väldig, men det som imponerade mest på mig var nog de tre öppna spisarna i kortänden. Jag har i alla fall inte sett något liknande!
Så gick vi in på en bar för att ta ett glas vin (läs besöka toaletten), men de hade inte ett vin från departementet, så vi gick vidare och hittade senare en toalett i deras enorma varuhus. Frun hittade även något annat, men jag blev ju utan vin!
Så gick vi in i Notre-Dame-la-Grande, (se foto utifrån) den gamla kyrkan, känd redan från pilgrimstiden då vandrade till Santiago de Compostela. En mycket speciell kyrka med ännu häftigare målningar på pelarna än i Saint-Savin. Även en statygrupp föll verkligen i ögonen. Personerna var i naturlig storlek men vad jag kunde se klädda i renässanskläder och var vacker färgade och väldigt levande.
Så vandrade vi genom staden, dvs 600 meter, till deras katedral St-Pierre, som även den var från 1100-talet. Där hade de en jättestaty med Petrus där han sitter med sina nycklar. Poitiers är annars platsen för de äldsta kyrkorna i Frankrike. Det finns flera med anor från 300-talet då fick sin första biskop. De besöker vi senare.
Katedralen var stor och öppen, men lite för mörk för fotografering.
Så gick vi tillbaks till bilen och hittade en mängd spännande gågator längs vägen. Några bakelser och vackra tygservetter hamnade jag att bära så småningom.
Vi fick även en hel del info från turistbyrån, som skall studeras. För detta är ju vår närmaste storstad och vi kommer nog hit fler gånger under vår vistelse.
Igår kom temperaturen inte upp i tio grader och fransmännen hade tagit på sig mössa, halsdukar och tjocka ytterrockar. Jag hade inte något av detta eftersom jag trodde att det skulle bli +14.
Denna dag är alltså det mesta stängt, åtminstone på eftermiddagen. Det flaggas på offentliga byggnader och på minnesmärken. Man går i ceremonier och håller känslosamma tal. Och man lägger ner kransar. Och så håller man fågeljakt på slottet. Vi var på en rätt så värdelös svampjakt, i en annan skog!
Igår var vi till Poitiers 6 mil åt SV. Inte så känd i Norden, men tre viktiga historiska slag har utkämpats i närheten. Bland annat Besegrade Karl Martell (hammaren) morerna 732 i det nordligaste slaget de varit med om. Det blev vändpunkten och de drog sig ner till Iberiska halvön för att vara där ytterligare 700 år. Av någon anledning har han fått ge namn åt många Cognacar.
Poitiers är en lite större stad dvs med ca 85.000 innevånare. Det betyder som vanligt problem med parkeringen. Det finns få platser och de flesta är lite i mindre klassen om man säger. Hittade dock rätt snabbt en plats. Såg lite liten ut, så jag stannade och gick ut. Det skulle nog gå tyckte jag, men bedömde att det skulle vara bättre att Frun gick ut och hjälpte till lite. Efter lite ricklande och racklande så var jag inne i parkeringsfickan. Kunde inte låta bli att mäta avståndet efteråt. Jag hade 10 cm till godo bakåt och 17 cm framåt. Och det lär inte ha tagit i. Tyvärr stod bilarna kvar när vi skulle fara, så det blev lite ricklande igen...
Vi gick först till Palais de Justice. Ett gammalt palats från 1100-talet, som ägts av bland annat Richard Lejonhjärta. Det lär ha varit i det palatset, som Jeanne d’Arc blev dömd att utlämnas åt engelsmännen. Salen var väldig, men det som imponerade mest på mig var nog de tre öppna spisarna i kortänden. Jag har i alla fall inte sett något liknande!
Så gick vi in på en bar för att ta ett glas vin (läs besöka toaletten), men de hade inte ett vin från departementet, så vi gick vidare och hittade senare en toalett i deras enorma varuhus. Frun hittade även något annat, men jag blev ju utan vin!
Så gick vi in i Notre-Dame-la-Grande, (se foto utifrån) den gamla kyrkan, känd redan från pilgrimstiden då vandrade till Santiago de Compostela. En mycket speciell kyrka med ännu häftigare målningar på pelarna än i Saint-Savin. Även en statygrupp föll verkligen i ögonen. Personerna var i naturlig storlek men vad jag kunde se klädda i renässanskläder och var vacker färgade och väldigt levande.
Så vandrade vi genom staden, dvs 600 meter, till deras katedral St-Pierre, som även den var från 1100-talet. Där hade de en jättestaty med Petrus där han sitter med sina nycklar. Poitiers är annars platsen för de äldsta kyrkorna i Frankrike. Det finns flera med anor från 300-talet då fick sin första biskop. De besöker vi senare.
Katedralen var stor och öppen, men lite för mörk för fotografering.
Så gick vi tillbaks till bilen och hittade en mängd spännande gågator längs vägen. Några bakelser och vackra tygservetter hamnade jag att bära så småningom.
Vi fick även en hel del info från turistbyrån, som skall studeras. För detta är ju vår närmaste storstad och vi kommer nog hit fler gånger under vår vistelse.
Igår kom temperaturen inte upp i tio grader och fransmännen hade tagit på sig mössa, halsdukar och tjocka ytterrockar. Jag hade inte något av detta eftersom jag trodde att det skulle bli +14.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar