Mathandla i Le Blanc

Kära dagbok!

Igår försökte vi kombinera att handla den lilla mat, som behövs och titta på en "ny" stad. Vi hade valt Le Blanc, som ligger ca 5 mil söderut. Vädret var soligt, men inte mer än 7-8 grader och när det dessutom blåste rejält så ville man inte göra långa promenader.

Resan började inte bra. När vi kommit in till vår by, så frågade Frun om jag kommit ihåg quicharna. Och det hade jag. Jag hade värmt upp dem och nu stod de varma och goda i mikron. Hemma! Så vi fick vända om. Tur att det inte var mer, som var på mitt ansvar!

Vi körde delvis genom La Brenne, som är det stora våtområdet / träskmarkerna som vi har åt SO. Nu var det mer vatten än i höstas och vikunde även se stora svanflockar.

När vi kom till centrum av Le Blanc så var klockan nästan 11.00 så vi bestämde oss för att handla innan de stängde 12.00 och sen ta billunchen och så titta oss omkring.

Nå nu blev det så att den affär vi ville till, så hade ingen fiskdisk, så vi handlade bara en del och for till nästa. Det tar ju alltid mer tid att gå i nya affärer. Man hittar lite nytt och plötsligt så var klockan redan 12.20 när vi kom till kassan. Och då visade det sig att man borde ha vägt grönsakerna. Då blev jag irriterad för ingen av oss hade sett några koder eller andra indikationer på at vi borde väga dem, så jag visade åt kassafröken att vi kunde klara oss utan dem.

Nå efter snabblunchen så besökte vi tre kyrkor. En med ett litet relikskrin. Troligen med St-Génitour. Gick även utanför deras gamla slott, som hela staden vuxit upp kring. Det är från 1000-talet. Men inträdet var 3€, vilket indikerade att det inte fanns mycket att se - när de skulle öppna en halvtimme senare - och så fanns skyltar om ekomuseum, så det var tydligen något museum inne i slottet. Museer brukar inte ge så mycket eftersom infon tyvärr oftast är till 100% fransk...

Men utsikten var fin. Vi kunde se ut över stan, bilbron och även tågbron i fjärran. OCH vi kände hur det blåste!

Nå vi kunde i alla fall se oss omkring och så småningom så började vi ställa kosan hemåt. Då fastnade vi i en bilkö påväg upp mot bron, som tydligen inte har något namn, utan bara heter Ponten. Kan ju bero på att de bara har en bro.

Plötsligt ser vi en klunga cyklister som kör över bron och uppför kullen och efter kommer en mängd följdebilar med cyklar på taket. Kom ihåg att när vi var på väg ner ifjol så såg jag bilder från en cykeltävling Paris-Nice på nån satellitTV och eftersom det nu har gått ett år, så var det helt enkelt nästa tävlng, som vi nu kunde se live under några sekunder.

Då förstod vi även varför det hade varit så många poliser i stan och varför vissa gator dvs huvudgatan hade parkeringsförnud på båda sidor.

På väg hem kunde vi även se banderoller för det spurtpris som någon tydligen kunde vinna jsut utanför staden.

Man hinner upplena en hel del om man far och handlar på nya orter. Lite stressigt var det nog ibörjan när inget verkade fungera. På väg hem kunde vi vika in till en affär, som vi kände från förr och där de inte krävde att man skulle väga frukten själv...