Gardagen blev en planerad mellandag. Frun tog en promenad innanfor murarna och jag gjorde mitt internetforsok. For sen till en simhall och tog 5 * 500 meter, lite lugn fqrt, men ifjol hqde jag varit nojd med tiden.
Pa kvallen hade vipremiar for Saint-Emilion pa resan med lite lokalt notkott. Sondagen ar ju en vilodag, sa da blev det baralite promenad for oss. Det gar ju inte att ligga och spotta i taket efttersom det ar 4,5meter till taket!
Idag ar det officiellt besok av katedralen i Chartres. Stqden har 32.000 inv och har en av Frankrikes storsta och mest besokta katedraler, ca 3 miljoner per ar. Den forstq byggdes pa 400-talet och sedan har den brunnit nagra ganger. En gang rev vikingarna ner den. Undra pa att de borjade sanda ut missionarer norrut!
Senast den brann var 1194 och da var den uppbyggd 1220. Det ar ju snabbare an vad det tar att planera ett badhus hemma. De tva tornen ar drygt 100 m och lqngden ar 137 m. Deras kanda glasmalningar ar ca 2600 kvadratmeter. Vid de tre enorma trippelportqlerna finns hundratalet statyer, manga i naturlig storlek. Inne runt koret finns 80 grupper av statyer; lite mindre,men drygt 300 statyer. De omnamns inte ens i var guide; som behandlar kyrkan pa 5 sidor...Man hinner inte studera alla ingaende. Denna gang sag jag ingen som studerade glasmalningarna med kikare.
De har en ovanlig relik: Jungfru Marias sloja, som hon bar vid jungfrufodelsen. Karl den Store fick den av en kejsarinna fran Bysans och gav den at ett barnbarn, som donerade den till kyrkan. Den drog till sig pilgrimmer och hjalpte till att finansiera 3 katedraler (tva brann juner) En liten bit har klarat sig undan brander, religionskrig och revolution och finns till allmant beskadande.
Varfor Maria sparade den och hur den hamnade hos kejsarinnan ar det inen som talar om. En liten
brist i trovardigheten.
brist i trovardigheten. Kopte aven biljett till kryptan under katedraln. Frankrikes storsta. Resterna av de tva senaste kyrkorna. Vikingarna gjorde tydligen ett ordentligt arbete for det finns inget kvar av den kyrkan. Sag nagra benknotor av St-Lubin, troligen nagon lokal storhet fran forr-forra milleniet. Inte helt klqrt da guiden talade enbart franska...
Tog aven en promenad mot floden Eure, som ju gett namn at Departementet Eure & Loir dar vi bor.
Hemma vantar resans forsta tvaratters. Tror inte vi haft mindre an fyra tidigare, men det ar ju mandag idag.
En liten staty i Notre-Dame de Chartres
Den helige Lubbes benknotor, som inte skall förväxlas med helige Ludde.
Tygtrasan som allstå skulle ha varitmed på julaftonen år 0.
h s
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar